Debatten. Moderaten
Såg på TV-programmet Debatt igår. Det handlade om något så otroligt vidrigt som psykopaten i Malmö som springer runt och skjuter folk med - som det heter - invandrarbakgrund. I debattpanelen satt bland annat en radiopratare, en sverigedemokrat, en politiker från dagblandet Sydsvenskan och lite annat folk som uttalade bokstäver som " R " på skånskt manér.
Plötsligt i den lite hetsiga debatten sträckte en ung kille längst bak upp handen. Han ville komma till tals, han hade gjort sig lite fin i håret. Programledaren pekade mot honom, släppte in honom i pågående samtal. Programledaren sa: " Ja, du där, förlåt men vad heter du?"
Varpå killen med håret harklade sig, och sa:
" Hej. Fredrik. Moderat ".
Efter det löpte en tystnad på 2-3 roande sekunder. Vilken torr presentation. Hade han hoppats på att det skulle dyka upp en sån här nere vid rutan: " Fredrik (M) ? "
Alla var såklart överens i studion om att det som hände i Malmö är förjävligt och måste stoppas. Oavsett om man är vänster eller höger. Men Fredrik ville ta ett steg längre, han ville verkligen att vi skulle komma ihåg att han var moderat. Att dom är människor också, även dom har torra presentationer, och låter lite som robotar.
Och jag säger: Du lyckades Fredrik. Du lyckades.
morgon god
Jag dricker morgonens andra kopp morgonkaffe. Jag frågar mig själv varför jag kliver upp så tidigt, men lyckas inte få fram nåt bra svar. Det har väl nåt med nyttighet och hälsa att göra, vad vet jag. När den gamle Göran Strangertz blev kvitt sitt alkoholberoende sa han att det bästa han visste var att kliva upp riktigt tidigt på mornarna (innan barnen vaknade) och gå ut och titta på medan solen sakta reste sig över träd och berg. Är säker på att folk som Ulf Lundell myntat samma fras någon gång i någon intervju. Alltså, vill man vara så långt ifrån sliten alkis som möjligt, då ska man gå upp tidigt (innan barnen vaknar) och titta på solen.
Det är såklart inte sant, alkoholister är väl tidigt uppe dom med. Kan inte sova nyktra. Charles Bukowski, ett världskänt författar-beatnik-fyllo, han var inte bara sjukt sliten hela sitt liv utan jobbade halva sitt liv som brevbärare. Alltså, inom det yrket där man kliver upp tiiiiiiiidigt som fan.
Jag vet inte varför jag sitter och lyssnar på " The Voice ". Det där radioprogrammet som visas live i Kanal 5. Två killar med lite hår på huvudet, och den där Crawford, även hon med lite hår på huvudet. Fast ändå mer än dom andra två.
en uppdatering om uppdateringar
Såg att en kamrat från förr skaffat Twitter. Allt personen twittrar om är relaterat till sprit. Lite halvtråkigt, finns ju annat att prata / skriva / twittra om. Till exempel att Jonas Inde har skaffat Twitter.
Det är rätt töntigt ändå, twitter. I alla fall namnet. När jag bodde i Uppsala lärde jag känna en karl som var ironisk mot allt och alla 99% av sin vakna tid, när man är med en person som hela tiden är ironisk är det väldigt lätt hänt att man blir ironisk tillbaka. Det var på en vardag, minns inte vilken, som den ironiske herren kom fram till mig och sa: " Jaha, Per, haru twitter då?"
" Har jag vaddå?"
" Twitter. Twittrar du?"
" Va fan pratar du om? Vad säger du?"
" Eller, höh, har ni inte sånt uppe i Norrland? "
" Har vad?"
" TWITTER! "
" Vad fan är Twitter? "
" Höhöh, seriöst, vet du inte vad Twitter är? Har du aldrig hört talas om det? "
" Nej, vad är det? "
" Det är typ...en sida på internet där du skriver olika grejer, som status-uppdateringarna i Facebook. Det är många kända som har det, typ Amy Winehouse ".
" Jaha, men vad är vitsen med det?"
" Amen, fan Per, kolla här... "
Sen loggade den ironiska herren in på sin egen Twitter sida och gestikulerade mot skärmen.
" Här har du Twitter. Alla kan se dom här uppdateringarna som jag skriver ".
" Jaha, alltså det här är ju nåt av det mest onödiga jag har sett " sa jag. Den ironiska herren flinade, sedan la han sina tvålbehandlade händer över tangentbordet på datorn.
" Nu ska jag uppdatera, kolla här nu Per. "
Sedan skrev han på sin twitter-sida
" Har just introducerat Per till Twitter. Per är från Norrland. Fattar inte grejjen. "
Den här ironiska herren heter Karl. Han hatar staden Uppsala, men han älskar en kvinna som bor där. I Gränby tror jag det var..
jag gjorde det
Nu var det ett tag sen man gjorde det igen. Kanske är det åldern. Men jag har ändå haft mycket att göra, burit kartonger från en lägenhet till en annan. Kämpat upp och ner i trapphus utan hissar. Levt bland kartonger och annan bråte i vad som känts som en evighet. Och då har man inte tid med sånt där. Då släcker man hellre lampan och sover istället. Man är redan tillräckligt trött ändå. Kroppen säger Nej. Ingen inspiration.
Men nu är klockan 09:16, det är Fredagsmorgon, kaffet gurglar i sin bryggare, jag är inte riktigt vaken än. Men jag gör det. Jag tog mig tid till det nu. Jag skrev på perskij.blogg.se
viktiga val i livet.
Det finns många val här i livet. Stora och viktiga. Mäktiga och avgörande. Man måste göra sina val, annars kollapsar allting. Jag gillar inte måsten. Men valen man gör är viktiga för forsättningen, såväl den personliga som den värdsliga.
Men jag har bestämt mig.
Vilda Western BBQ är bättre än Creamy Pizza och Pickles and Mayo....
inter net
Jag har grejat internet i den nya lyan. Kan låta som ett ganska enkelt ingrepp, men för en oteknisk grottmänniska som jag är så är det seger, dunk i ryggen och serpentiner. Det är att bestiga mount everest, det är att uppfinna hjulet, det är VM '94 och straffsparkar mot Rumänien (aldrig har Sverige varit så goda förlorare som då, förresten).
Glädjen över att komma över lite internet är förresten skrämmande. Man klickar på den där Explorer-loggan och när startsidan uppenbarar sig hamnar man i nån liten privat extas: Ja, vi har internet. Ungefär som i South Park när Internet " tar slut " och hela städer evakuerar till Kalifornien, för där ska det tydligen finnas lite internet.
Det avsnittet är bra. Tror jag ska se på det nu, fira min triumf...
http://www.youtube.com/watch?v=ybjj-si90rI&feature=related
En onsdag...
Igår.
10 på morron.
Halvpåklädd i en soffa/säng utan kuddar, runt i kring mig i rummet reser sig pelare av flyttkartonger. Kläder och sladdar på golvet. Persienner neddragna. Kaffe till frukost, tittar på film. Telefonen ringer, frågar om vi vill spela på nån klubb. Kan bli bra.
Återgår sen till filmen.
Snart kommer månaderna då solen dör. Men just idag tittade den in genom persiennerna. Den spillde ut sitt sken över vardagsrumsgolvet, bildade en liten pöl. Tänk att den kom till just mig. Men jag har inte tid med den idag. Jag ser på film. Crazy Heart. Jeff Bridges sviker aldrig.
Min Onsdag. 
Sssccchhh!!
Folk på bild som försöker vara "sexiga" nuförtiden verkar alla en gemensam egenhet som jag stör mig på. Jag vet inte om det är ett trendigt tillvägagångssätt, eller om det bara är jag, eller om det kanske är fotografen bakom kameran som under fotostunden tillägger: "Du, kan du göra... den där posen!"
Posen jag talar om är pekfingret som placeras över en plutande mun. Och det är ingen typisk manlig eller kvinnlig grej - alla gör det, alla som verkar tro att dom är den sista levande enhörningen. En skatt. Överallt tycker jag mig se planscher, affischer, reklamblad osv där modeller av båda könen sätter ett pekfinger mot sin plutande mun och säger... ja vad säger dom?
Just den där posen har jag än så länge bara stött på hos folk som vill att jag ska hålla käft.
" Ssssccchh! Vi är faktiskt på en begravning!"
" Ssssccchh! Det här är ett bibliotek!! "
" Sssssccch! Inte nu, jag sitter i telefon!"
" Sssssccch! Bebisen sover..."
Så min fråga är: Vad vill ni? Ska jag vara tyst? Varför då? Jag som sitter där på nån slumpmässig buss, och åker förbi en reklampelare där ni sitter i underkläder från nåt jävla företag - och ni ber mig vara tyst?
vafan, håll tyst själv.
Småonga!
you can't judge a book...
Vi var i den lokala bokaffären för ett tag sen.
I en av bokhyllorna såg jag den bok jag då läste (och nu har läst ut). Jag plockade upp den, hälsa och tacka lite för god läsning, sådär. Senare gick jag till en annan del av affären, plockade där upp en annan bok av författarinnan Vicky Jaggers. Hennes bok verkade hemsk. Betty reagerade på dock på en grej mellan de två böckerna jag höll i, hennes reaktion hade dock inget med böckernas innehåll att göra. Snarare tvärtom. Framsidorna var ganska lika.
Har man använt sig av samma modell två gånger, mån tro?
Toasnack på en Fredag
Hon duschar. Jag hör det.
Vatten som stänker mot det där plastiga badrumsgolvet. Dörren till badrummet är alltid
öppen under duschstunder. Inte för att det ligger nån slags fetisch över det ena eller det andra,
utan för att hennes prylar kan förstöras, när det där lilla badrummet fylls med varma duschångor.
Prylar, alltså smink och sånt.
På tal om badrum fick jag höra en kompis berätta, att tydligen var det i filmen Psycho (från 1960) som man för några sekunder filmade en toalettstol för första gången. Det ansågs väl orent på den tiden.
Då kan man också fatta varför det blev sånt liv 1968 när Stones släppte skivan Beggars Banquet. Omslaget föreställde en nerklottrad toalettvägg. Det krävdes inte mycket för att vara provocerande förr i tiden. Fast det kanske beror på vem man är. Carola behöver ju bara rycka upp en blombukett på Skansen för att folk ska tro det är nåt fel på henne. Vilket det är.
Trevlig helg, possums.
Spya i min brevlåda
Idag har nån kräkts i mitt brevfack.
Jag kom in i trapphuset och skulle kolla om jag fått nån post, stack in nyckeln och öppnade den lilla luckan och kollade. Jag ser posten och känner hur den där förfärliga stanken av magsyra slår emot min näsa som en hammare. Jag får kväljningar (det får man ju när man ser, hör eller känner att nån annan spytt). Jag sticker in handen i brevlådan, känner hur det där kladdiga och absolut vidriga plaskar mot mitt skinn. Min mage vänder sig, men jag måste få ut allt det här äcklet ur brevlådan. Så här kan det ju fan inte se ut.
Tillslut har jag skrapat ur all vidrig och äcklig spya ur brevlådan. Spyan ligger nu på golvet och stinker inför allt som kommer den nära. Spyan är i form av ett reklamblad från Sverigedemokraterna. Nån timme efter att jag spolat ner skiten på toa börjar jag må lite bättre...
jamen!
Jamen, här är den ju! Tony the drömtolkare.
" Hej, Tony - Drömtolkare "
Jag drömde att jag var ute i öknen och sprängde någon stor militärbas där dom tillverkade vapen. Sen lyckades jag på nåt sätt komma undan alla terrorister som höll till därute. Betyder en sån dröm att jag vill göra världen bättre? Eller att jag vill spränga nåt stort i luften och komma undan med det, i denna öken som är mitt liv?
Vem vet inte du, vem vet inte jag.
Farsan hade en sån där Dröm-tydar-bok en gång. Den samlade damm i en byrå ute i stugan, skriven av nån gubbe som hette Tony (som säkert hade skägg och glasögon). Framsidan på boken föreställde en suddig bild av en kvinna som dansade i lång kjol. Fotot var taget just när hon tycktes snurra runt. Framsidan var kanske lite mer att lägga på minnet än innehållet.
För alla kan ju egentligen skriva en sån bok. Man behöver inte vara nån sjukt utbildad filosof eller psykolog för att säga: " Du drömmer om att du drunknar för att du är stressad ".
Eller bli lite överdjup och säga: " Du drömmer att du cyklar för att du vill vara i en relation som känns som att cykla...du vet, ett tramp-tag i taget, händerna på styret, vägen öppen framför dig, en kedja som håller. Du vill vara i kontroll, ligga bekvämt i vetskapen om att du kan lägga in en växel när du känner att - "
Ja, osv bla bla.
Kanske borde skriva en dröm-tydar bok. Tillägnad Tony.
Stulet Formulär! Eller svar på frågor, ja vet inte..
Jag har snott ett Frågeformulär från en av dom där modemedvetna bloggar-killarna. Det är tydligen hippt med sånt här. Jag vet inte om modebloggarna ställer frågorna till sig själv och svarar på dem (ni vet, lite som han i filmen The Commitments som intervjuar sig själv framför badrumsspegeln), eller om det är så att nyfikna läsare har hört av sig och vill veta massa grejjer.
Skitsamma, jag har inte gjort nåt av de ovannämda. Jag har bara snott. Stulit. Tagit nåt som inte är mitt.
Då börjar vi.
Modevärlden i rosa jeans och gula lågskor vs Perskij
-------------------------------------------------------------------------------------
Vill du flytta utomlands; om du vill isåfall vart och varför om du inte vill varför inte?
Varför om du vill inte vill varför? Va säg du? Och på första frågan också, vad pinsamt.
Men nä, jag vill inte flytta utomlands.
Hur gammal är du?
28 år. Fyllde i Juni. Glömmer faktiskt lite då och då hur gammal jag är.
Vilken är din favorit bland modebloggarna?
Jag läser inte modebloggar. Jag läser mest sånt med lite substans.. så att säga.
Favorit plagget i höst?
Lite särskrivning där. Men det blir nog jacka, byxor och halsduk. Allt jag äger i klädväg är ju såklart svindyrt och typ köpt på Ibiza.
Favoritfilm?
Det går inte att svara på. Säg en genre så blir det kanske lättare. (Såg förresten att han jag snott den här listan av hade svarat " Nyckeln till Frihet " på den här frågan. Politiskt korrekt, kallas det för).
Hur tycker du att en tjej/kvinna ska klä sig?
Jag tycker att en tjej/kvinna ska klä sig efter vädret. Kort kjol mitt i vintern säger mer om den mentala biten än nån form av smak..
Vad är det mest pinsamma du har gjort?
Startat en blogg som jag titt som tätt bloggar på.
Det är väl inte det mest pinsammaste, men rätt pinsamt är det.
Vad tycker du om Paow, Kenza och Kissie?
Vad är det?
Hur länge har du bloggat?
Vet inte ,lite för länge.. Men jag har ju så otroligt mycket kids som ser upp till mig så jag måste ju va sånhäravahettere förebild.
Jobbar eller pluggar du?
Inget av dem just nu. Men jag kan ju skryta med att jag har erfarenhet av bägge sen förr.
vilka bloggar läser du?
Min kamrat Nils' blogg. Den är fan bäst (www.nilsfromasker.blogg.se).
Var bor du?
Umeå.
Husdjur?
Nej, är allergisk mot det mesta med svans.
Bor du hemma?
Hur menar du? Nej.
Har du flickvän?
Ja, det har jag. Hon är inte bara min flickvän, hon är min rådgivare, sömmerska och skivsamling.
Tycker du att du har bra stil?
Jag klär mig som en jävla gud.
( Intervjun avslutad).
* * * *
dagens
- Se till så ni kommer med på rätt buss nu bara!
- Ja, men det är ingen fara, Yvonne har skrivit upp numret på en lapp.
- Jamen, se till så att det är samma nummer på bussen som på lappen!
griserier
Mitt skräckförfattar-googlande visade sig vara en lönsam syssla.
Jag hittade en bok som lät lovande, en timme senare stod jag på Åkerbloms och betalade för den.
Den handlar om jordens undergång med allt vad det innebär. Våld och sånt.
" Fjärilen från Tibet " heter boken, och den har förövrigt det grisigaste omslag jag sett hittills...
författar-söker
Har eventuellt druckit för mycket kaffe...
Jag sitter och Internet-söker efter skräckförfattare och deras verk. Problemet är att när jag söker efter dessa, kommer jag alltid in på sidor som handlar om Fantasy och/eller Science Fiction-författare. Den mest utfrysta författargruppen för mig. Det är dom som får sitta på avbytarbänken, med sina svärd och enhörningar under alla matcher. Jag är ju domare och vill ha bra läsning på min bokhylla. Inge jävla Sagan om ringen-dräpa-älvor i skogen/rymdimperium/galax-krig-skit...
...sökningen fortsätter.
ny film, gammal story.
Ligger utsträckt i en säng med en bredd på 120. Utanför blåser det ovanligt mycket. Piratflaggan på balkongen har rullat runt flera varv. Nere på gatan hörs brölet från maskiner som bygger nåt stort som säkert kostar mycket pengar. På tal om nåt som kostar mycket pengar såg jag och Betty " Avatar " igårkväll. Jag gick in med låga förväntningar. Under filmens gång påpekade Betty att hon sett den här typen av filmer förut, och jag höll med. Faktiskt så påminner Avatar väldigt mycket om Dansar med Vargar, ni vet Kevin Costner filmen från...kan det vara 1991? Alltså: En person (hjälten) träder in i en främmande värld, där den s.k "fienden" håller till. Sen blir hjälten förälskad i den främmande världen, kulturen och människorna som bor där. Sen befinner sig hjälten i en konflikt med sig själv. Han måste välja sida. Romantik, drama (och i Avatars fall) en jävla massa specialeffekter.
" Den här filmen kommer jag nog inte att se om " sa en trött Betty när filmen hade 40 minuters speltid kvar. Jag höll med. Sen gick vi hem och såg på Vem Vet Mest. Jag vann.
Bidrar med en bild från Avatar (världens hittills dyraste film) :
chef över allt
Det är höst. Det måste ha hänt nyligen, jag kan aldrig riktigt pinn-pointa när det händer. Det är svårt. Att pinn-pointa när en dag går över till en annan är lätt, allt man behöver är en klocka. Men exakt när sommaren drar sig tillbaka och hösten tar över, är en svårare observation att ta till sig. Det bästa vore om nån blekfet halvnaken karl sprang genom stan med en kobjällra runt halsen och skrek HÖST! Men det får jag fixa till sen när jag blivit chef över allting.
jobb och jobb
Det finns Jobb, sen finns det jobb...
Jobb har jag haft...
I sex dagar (eller rättare sagt sex nätter), har jag jobbat som nattvakt runt ett scenområde i Umeå. Botniabanan har invigts med pompa och ståt. Jag fick uppgiften att vakta nätterna igenom. Från 22:00 till 08:00. En ficklampa, dubbla byxor och jacka och en dygnsrytm som nu är totalt utplånad.
Gick av sista passet i morse. Skönt! Innan jag for hem gick jag till ett av backstage-tälten eller vad man ska kalla dem för, tog med mig en sån där lyxig sallad som kostar 60:- på Konsum. Kanske Tommy Körbergs kvarglömda. En liten trind operasångare med försmak för fin-sallad. Eller kanske var det kungens, han var ju där också. Fast han är väl för fin för vegetarisk sallad, den jäveln. Han vill väl ha gåslever och 1700-tals vin, frampressat ur druvor som växer söder om de spanska bergen. Oh la la.
Jaja,
sen kommer vi till jobb. Den lite roligare biten.
På Fredag är jag och Lillebror DJ:s på en klubb. Senast vi var det kom det folk som dansade och blev fulla och svettiga. Det får dom gärna bli nu på Fredag också.
Sen på Lördag ser det ut som att vi har fått en akustisk spelning på nån bar där jag aldrig satt min fot förut. Men det blir väl bra? Och även om det inte blir tok-bra så har vi ändå fått en gratisöl och lite pengar. Kanske till och med en nachotallrik...
