Off The Road

Vi såg en film i afton. Betty sa efter nån timme att " den va väl inte sådär jättebra ". Alltså, den var rätt dålig. Det var ändå ett rätt påkostat gäng som man fick se slåss mot ett hopplöst manus; Mikael Persbrandt, Jakob Eklund, Suzanne Reuter, Krister Henriksson och Izabella. Scorupco.

Storyn kretsar kring religion och mord uppe i ett snöigt Kiruna, som får dagsljus 3-4 timmar om dagen. Nån har mördats och Izabella måste slita sig från sitt jobbiga jobb i Stockholm och åka upp tilll hemtrakterna för att kolla att släkten inte går och hänger sig p.g.a den här tragedin, eller nåt. Persbrandt går runt och kisar, Suzanne Reuter har en något cool gråsprängd tant-frilla, men ser inte ut att trivas. Krister Henriksson bär slips, såklart. Ser lika charmig och motiverad ut som en pyspunka ungefär.

Filmen hette Solstorm. Men det var aldrig nån sol med i bild, bara mulet väder och några bilder på ett norrsken (för att liksom försäkra oss som tittar på skiten att vi nu befinner oss åtminstone en bra bit ovanför Sundsvall). 

Sverige är skitdåliga på att göra film, det är lika bra att säga som det är. Eller åtminstone skitdåliga när det gäller att göra film som är bra. B-filmer däremot finns det ingen hejd på, dom kan ju i och för sig vara underhållande på sitt sätt, men då ska man helst veta från början att dom är B-filmer.

Om du (trots min bittra recension) skulle se den här filmen, ber jag dig hålla ögonen öppna då Persbrandts karaktär fattar eld. Det var en scen laddad med otroligt mycket allvar, men Persbrandts min gjorde att det garvades rakt ut här i vardagsrummet.

Scenen var rolig, dels för att:

1. Hur många gånger får man egentligen se Persbrandt stå i en skidstuga?

2. Hur många gånger får man egentligen se Persbrandt stå i en skidstuga med b-igt animerade eldlågor på axlarna?

3. Persbrandt skrek inte. Han gjorde ingenting för att släcka elden. Han bara stod och såg ut som han gör när han kanske väntar på en buss, beställer en öl, eller rakar sig. Det var som att Persbrandt nått sin ultimata peak i coolhet, som om att han övertalat producenten på sitt slarviga Gunvald-Larsson-manér: " Hööörrö du det är bara fjollor som skriker näråm brinner serru. Det skaru ha klart för dig alltså, slå på kameran nu så kör vi, era jävla sopprötter". 

För den scenen på 3-4 sekunder kan jag säga att Solstorm är värt en titt. 

Nu tror jag det blir att sova, även om jag är grisigt sugen på kaffe.