Rory Gallagher
Vi satt och kollade på en dokumentär igår om Rory Gallagher.
En mycket talangfull musiker från Irland som var ett orakel på gitarr. När det ska till att pratas om genialiska gitarrister är det många som säger Jimi Hendrix, varför vet jag inte. Kanske av samma anledning som man säger att Bob Marley uppfann reagge. Så var det ju absolut inte.
Rory Gallagher vägrade dock - under hela sin karriär, att skriva en sån där pop-singel låt. Den där låten som stannar kvar i evigheten. Många skivbolags-slipsar försökte bestämma och styra över Gallagher, men dom lyckades aldrig. Han hade en oväntat bra smak och en stark vilja. Hade skivbolagen dock fått ta stryptag på Rory och tvingat ur honom en massa singelettor, då hade säkert fler vetat om honom. Men då hade musiken säkert påverkats å det sämre.
När Rory nått 40plus sa plötsligt kroppen ifrån, han gick på tunga mediciner och sköljde dessutom ner alltsammans med alkohol. Under Rory's sista månader låg han på ett hotell nånstans i USA, hans bror kom upp och sa - Nu måste du ta in på ett sjukhus.
- Jo jo jag vet, jag gör det nästa vecka.
- Tar du inte in på sjukhus nu är du död nästa vecka.
Det blev helt klart en tragisk bit i dokumentären.
Men...
- Till skillnad från många konkurrenter var Rory Gallagher äkta! Han förtjänar din uppmärksamhet!
kaffedags
Du som läser just den här raden. Jäklar vad du är stilig idag!
Sådär, en liten kommentar från mig, som ett slags Tack för att du ändå kommer hit trots att jag verkat skita i det här med bloggeri på sistone. Om jag har ångest för det? Nää, det kan jag väl inte säga. Hellre hoppa över det än att sitta och skriva vad jag tycker om alla jävla hundägare som inte plockar upp efter sina hundar nu när snön smälter.
Kaffe är gott. Jag kanske inte sagt det, men vi har fått ett kaffe-återfall. Betty låg och skaka på köksgolvet i värsta Trainspotting-positionen, såg bebisar krypa längs taket och sånt. Så ordningen är numera återställd.
peace and love på umeåopen
Då har man bevittnat sin första Håkan Hellström-konsert. På ett sätt var det lite som jag väntat mig. Det stora dramatiska tog dock plats innan själva konserten när det utbröt nåt slags kaos när folk försökte trycka sig in i lokalen. Man kunde inte röra sig, hela massan av folk blev som en enda stor pulserande och svettdoftande kropp.
När dörrarna till salen öppnades blev det så pass mycket tryck att jag kunde lyfta fötterna från golvet och föras in i salen av själva massan. Idag i tidningen står det att folk fick astma-attacker och en del svimmade mitt i alltihop.
Det är förstås tråkigt. Vad som också var tråkigt var att många som betalat för Håkan-biljetten inte ens fick se showen för man kunde inte släppa in fler. Och där stog jag som inte ens hade betalat för biljetten och som inte ens är bekant med Håkan Hellströms musik. Jag kände mig lite som en bov.
Håkan själv var lite som Willy Wonka i Kalle o Chokladfabriken. En peppig figur i hatt och kostym som hade publiken i sin hand innan han ens klivit upp på scen. Jag kände inte igen så många låtar, Betty däremot sken som en sol och sjöng med tillsammans med en sjuhelvetes massa andra.
När vi lämnade Folkets Hus stod en snutbil parkerad utanför. Det var väl nån full-unge som bråkat, tänkte jag. Dock visste jag inte att den full-ungen var Kleerup.
Skräpning! Man ska inte slåss. Lite peace och love om jag får be.
Grat(t)is!!!
Under helgen är det festival i staden Umeå. UmeåOpen. Många band och artister ska glida runt på Folkets Hus och showa. Många har sagt att jag borde fara på UmeåOpen, men då är det främst 2 saker som hindrat mig:
1. Det har varit för dyrt
2. Det har inte varit tillräckligt med lockande artister...(förutom för några år sen då både Hives och Soundtrack of our Lives spelade, men då var jag i Uppsala).
Igår jobbade jag och några till på festivalen, hängde upp nån skylt, bar några stolar + bord till källaren. Fixade och grejjade, helt enkelt. Vi fick betalt i gratis inträde till festivalen + varsin T-shirt. Det är det fan värt med tanke på att en 2dagarsbiljett går på 600:-
Några av artisterna som spelar är... Håkan Hellström, Bob Hund, Kleerups band, Miss Li, Säkert!, The Magic Numbers + en massa andra. Det kanske inte är något som får mig att gå ner i spagat direkt, men det är fan GRATIS, och det är alltid bra.
