Off The Road

Med sommar kommer oftast fint väder, och med fint väder kommer oftast gatumusikanter. Gatumusikanten finns dock i olika tappningar, antingen är det panflöjtband i ponchos som spelar musik som påminner om soundtracket till Mio min Mio, eller så är det folk som kör nåt slags "eget rejs" och spelar ensam på 5-6 instrument samtidigt. De sistnämnda är tyvärr sällsynta.  

Men någonstans mellan panflöjtarna och spela-på-5-6-instrument-samtidigt-folket, så är det oftast nån skolorkester som fått tummen upp från kommunen att klä sig i matchande t-shirts och spela Simon & Garfunkel-låtar på nylonsträngade gitarrer utanför Åhléns.

Och jag förstår att man - som medlem i skolorkestern - nappar på den idén, ett speltillfälle är ju ett speltillfälle. Men jag tycker dock att någon (exempelvis en lite gråhårig musiklärare) borde försöka inspirera dessa musikanter att köra nåt annat än Sound of Silence och Mrs Robinson. Kanske nåt dom lyssnar på hemma, eller någon egen låt som själva har skrivit. Och sen ska dom väl få klä sig hur fan dom vill?  

Man har bra chans att nå en bredare publik utomhus än inomhus, så då borde dom få spela nåt som får folk att stanna till och lyssna. Det är inget fel på Simon and Garfunkel, men som gatumusikant borde man låta bli deras "hits" om man vill att folk ska minnas framträdandet dagen efter. Att stå och veva "Mrs Robinson" en hel eftermiddag är ungefär lika orginellt som att stå i ett öltält och vråla Sweet Home Alabama eller Smoke on the Water hela natten.

Det är väl " safe " att köra kända covers som alla kan sjunga med i, men varför ska det vara så jävla "safe" hela tiden? Då utvecklas varken musikerna eller publiken...

" Don't play what's there, play what's NOT there " som Miles Davis sa.