ett inlägg om åldern..


Jag har nyss fyllt år. 28 om man vill vara exakt. Någon vecka innan trodde jag att det var 27 jag skulle bli, så jag blåste mig själv på ett år. Men jag brukar även glömma vad det är för år ibland, så det kommer nog bli en ganska smidig övergång till demens för mig i framtiden. 

Vad ska man göra när man är 28 då? Fotoalbums-jämförelse-dags. När exempelvis farsan var 28 i slutet av 1970talet hade han en son på 8-9 år. Farsan morsan och storebror bodde i ett nybyggt tegelstensområde och hade (vad de svartvita bilderna kan berätta) axellångt lockigt hår, blommiga tunna skjortor med stora kragar, tajta manchesterbyxor, klackringar, fjuniga mustacher (och hindrade ungarna från passiv rökning genom att suga på sina filterfria John Silver under fläkten i köket). Nu är farsan och morsan rökfria och vid 60års ålder, storebror fyller snart 40. Allt som finns kvar från den tiden är några brun-blommiga sänglakan och ett gäng nötta LP-skivor med Nationalteatern, Dan Berglund, Cornelis Wreesvijk och Rolling Stones. Jag bläddrar ofta igenom dom där LP-skivorna och tycker det är lite synd att dom inte luktar cigarettrök längre. Den doften kanske inte är i det ljuvaste laget, men när det gäller gamla grejer från en bortglömd proggig 70tals-lägenhet, tycker jag lukten passar utmärkt. Dammigt, rökigt, kantstött och lite kärt.

Så det enda jag har gemensamt med farsan då han var 28 är att jag bläddrar igenom hans gamla LP-skivor och säger tillexempel till ett partysuget sällskap: "Nu jävlar ska ni få höra något bra!". Fast det där har väl Spotify sakta men säkert börjat ta kål på också, och spotify har ALDRIG luktat instängd cigarettrök. Lite äckligt va?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0